Jag vill åka N U!
Usch, två dagar kvar på jobbet innan Dreamhack drar igång.. Fy sjutton! Längtar så att det inte är klokt. Innan var det inte så farligt, men nu när det redan är massa folk där och rockar känner man att ÅH, vill åka NU. Självklart är det snart dags att åka, imorgon kväll vid tio över åtta går bussen. Jag, Anders, Sara och Frida ska åka buss tillsammans, roadtrip by bus!
Så, från imorgon kväll befinner jag mig alltså på Elmia med en massa annat folk! Vill man nå mig föreslår jag en pling på mobilen, så ska jag försöka svara i den så mycket jag kan.
Dreamhack, let me in!!!
Så, från imorgon kväll befinner jag mig alltså på Elmia med en massa annat folk! Vill man nå mig föreslår jag en pling på mobilen, så ska jag försöka svara i den så mycket jag kan.
Dreamhack, let me in!!!
Jag på en fredagskväll
Åh, underbara fredagskväll, den sista inför en jobblördag. Imorgon är min sista lördag på ett bra tag, på nya jobbet är jag måndag-fredag 7-16. Dvs. ett helt normalt jobb, vilket förhoppningsvis kommer leda till ett helt normalt liv. Visst att jag och Pär är rätt störda bägge två, men att försöka vara normal är en början. Vi har bestämt att nu när vi slutar samtidigt och det vid klockan fyra ska vi:
1. Börja träna. Svettas. Föreslagna sporter är skridskoåkning (jag har köpt fiiiina konståkningsskridskor att slå mig gul och blå med!), badminton, spinning och joggning. De två sistnämnda är vi ganska ensamma om att vilja genomföra (Pär gillar inte att springa och jag får ont... ja, inte i röven iaf! av spinning). Så det lär mest bli badminton till att börja med. Ev. lite styrka, we'll see.
Kolla här!
2. Laga bra mat och äta mer än två timmar innan vi ska sova.
3. Lägga tid på eftermiddagen för respektive hobbies (Pär meckar hobbybil och jag syr saker eller gör annat roligt!)
1. Börja träna. Svettas. Föreslagna sporter är skridskoåkning (jag har köpt fiiiina konståkningsskridskor att slå mig gul och blå med!), badminton, spinning och joggning. De två sistnämnda är vi ganska ensamma om att vilja genomföra (Pär gillar inte att springa och jag får ont... ja, inte i röven iaf! av spinning). Så det lär mest bli badminton till att börja med. Ev. lite styrka, we'll see.
Kolla här!
2. Laga bra mat och äta mer än två timmar innan vi ska sova.
3. Lägga tid på eftermiddagen för respektive hobbies (Pär meckar hobbybil och jag syr saker eller gör annat roligt!)
Imorgon jobbar jag, sedan ska (håll i er nu) Pärs (och min blivande) chefs flickväns systrar komma hit och bli klippta. Logiskt va? Sedan på söndag ska jag sitta modell åt Issa, samt packa för Dreamhack. Vi är förresten en man kort i teamet, någon som är Dreamhacksugen?
That's it for now, godnatt!
That's it for now, godnatt!
Jag planerar
Nu är det mycket som är på gång! Tre jobbdagar kvar, fredag/lördag/tisdag. Enkelt som en pannkaka kan tyckas. Hoppas bara att inget tokigt inträffar. Söndag, sitta modell åt Issa när hon tar sin gesäll. Måndag, till arbetsförmedlingen och tala om att jag fått jobb.
Tisdag, mot Dreamhack. DREAMHACK. Jag trodde inte att det skulle komma så snart, och inte att jag skulle tycka att det skulle bli roligt när det väl hände. Men visst ska det bli skoj! Blir en hel del klippning det här eventet, närmare 30 personer har skrivit upp sig på intresselistan. Så det är faktiskt väldigt bra, hoppas bara jag hinner med alla! Antagligen så gör jag inte det, men lyckas jag med 20 av dem så är det RIKTIGT bra faktiskt.
Min hand i Smålandsposten för många år sedan!
Sedan, direkt på måndagen därefter, 1'a december, så är det nytt jobb, tillsammans med Pär. Jag kommer ha arbetsbyxor, inte behöva sminka mig ELLER prata med någon på hela dagen om jag inte vill. Kommer vara yngst (och fräschast? haha) av samtliga damer i företaget, och enda tjejen i verkstaden. Blir mycket spännande och en STOR omväxling mot tidigare arbete. Att inte heller jobba exakt efter klockan kommer bli spännande. Framför allt kommer det bli skönt för jag och Pär åker hemifrån samtidigt och kommer hem samtidigt. Så jag har ju skjuts hela vägen liksom. Så jag får MYCKET mer fritid (ja, två timmars bussresa om dagen försvinner!), och mer tid att hitta på saker på kvällarna. Sedan visst, att man måste gå upp vid sex är ju kanske inte så skoj. Men å andra sidan, jag får sova länge BÅDE lördagar och söndag framöver. Plus att vi slutar en timme tidigare på fredagar. Kan inte bli bättre. Och över jul har jag rätt rejält med ledighet. Kan inte fatta att jag haft sådan tur!
Det bästa är att jag fått massor med beröm på salongen, för att jag står ut med att jobba sista tiden fast jag är uppsagd. Tydligen har tjejer som fått sparken förut bara gått, men jag är starkast och visar hur bra och proffsig jag är. Är väl helt enkelt en grymt bra skådespelerska, för min energi har helt försvunnit på jobbet. Idag kände jag mest att NEJ, låt mig försvinna härifrån. Men icke, jag stod ut! Lite stolt faktiskt...
Och förresten! Det snöade här förut... underbara, fantastiska känsla av snö. Julen kommer väldigt passande i år, och jag är nästan klar med alla julklappar.
Tisdag, mot Dreamhack. DREAMHACK. Jag trodde inte att det skulle komma så snart, och inte att jag skulle tycka att det skulle bli roligt när det väl hände. Men visst ska det bli skoj! Blir en hel del klippning det här eventet, närmare 30 personer har skrivit upp sig på intresselistan. Så det är faktiskt väldigt bra, hoppas bara jag hinner med alla! Antagligen så gör jag inte det, men lyckas jag med 20 av dem så är det RIKTIGT bra faktiskt.
Min hand i Smålandsposten för många år sedan!
Sedan, direkt på måndagen därefter, 1'a december, så är det nytt jobb, tillsammans med Pär. Jag kommer ha arbetsbyxor, inte behöva sminka mig ELLER prata med någon på hela dagen om jag inte vill. Kommer vara yngst (och fräschast? haha) av samtliga damer i företaget, och enda tjejen i verkstaden. Blir mycket spännande och en STOR omväxling mot tidigare arbete. Att inte heller jobba exakt efter klockan kommer bli spännande. Framför allt kommer det bli skönt för jag och Pär åker hemifrån samtidigt och kommer hem samtidigt. Så jag har ju skjuts hela vägen liksom. Så jag får MYCKET mer fritid (ja, två timmars bussresa om dagen försvinner!), och mer tid att hitta på saker på kvällarna. Sedan visst, att man måste gå upp vid sex är ju kanske inte så skoj. Men å andra sidan, jag får sova länge BÅDE lördagar och söndag framöver. Plus att vi slutar en timme tidigare på fredagar. Kan inte bli bättre. Och över jul har jag rätt rejält med ledighet. Kan inte fatta att jag haft sådan tur!
Det bästa är att jag fått massor med beröm på salongen, för att jag står ut med att jobba sista tiden fast jag är uppsagd. Tydligen har tjejer som fått sparken förut bara gått, men jag är starkast och visar hur bra och proffsig jag är. Är väl helt enkelt en grymt bra skådespelerska, för min energi har helt försvunnit på jobbet. Idag kände jag mest att NEJ, låt mig försvinna härifrån. Men icke, jag stod ut! Lite stolt faktiskt...
Och förresten! Det snöade här förut... underbara, fantastiska känsla av snö. Julen kommer väldigt passande i år, och jag är nästan klar med alla julklappar.
Jag, inte längre arbetslös.
Japp, ni läser alldeles rätt. Man ska smida fort som fan så blir det bra grejor! Haha... jag har fått jobb, timanställning, på Pärs jobb. Så, för 30% mer i timlön ska jag fr.o.m 1 december sitta på Pärs jobb och pilla grejor, enkla som en kinderäggsleksak ungefär. Och jag kommer ROCKA så hårt! Haha...
Så nu känns det bra!
Det är märkligt hur saker och ting förändras med sättet man ser det på! Nu när jag accepterat slutgiltigheten i att jag endast har fyra dagar kvar på jobbet ser jag allt utifrån och allt går bättre. Chefen är trevligare, jag får beröm av de andra tjejerna, kunderna (som inte ens vet om att jag ska sluta!) blir nöjdare och vill boka ny tid med mig senare. Why, God, why? Men, det är så livet är. Tror man att det går bra så kommer minsann ödet och HAHHAHA, in yo face! Men, det löser sig somsagt alltid.
Jag är duktig hest som faktiskt fixat mer nu på fem dagar än vad de flesta gör på en månad eller två. Beröm till mig. Eller i alla fall en klapp på axeln.
Så nu känns det bra!
Det är märkligt hur saker och ting förändras med sättet man ser det på! Nu när jag accepterat slutgiltigheten i att jag endast har fyra dagar kvar på jobbet ser jag allt utifrån och allt går bättre. Chefen är trevligare, jag får beröm av de andra tjejerna, kunderna (som inte ens vet om att jag ska sluta!) blir nöjdare och vill boka ny tid med mig senare. Why, God, why? Men, det är så livet är. Tror man att det går bra så kommer minsann ödet och HAHHAHA, in yo face! Men, det löser sig somsagt alltid.
Jag är duktig hest som faktiskt fixat mer nu på fem dagar än vad de flesta gör på en månad eller två. Beröm till mig. Eller i alla fall en klapp på axeln.
Jag, den nya versionen.
Har bestämt mig för att jag ska försöka göra något positivt av den här förändringen i mitt liv. Jag ska storstäda bland "vänner", folk man litar på och som sviker en.. Fick reda på igår att folk på salongen pratat bredvid mun, så sista veckorna nu ska jag inte säga ett pip mellan klippningarna. Det är tråkigt, men vad gör man när man tydligen inte kan lita på att folk som får saker i förtroende sagt inte kniper käft. Tråkigt, tråkigt.
Såhär ser jag ut nuförtiden,
den största skillnden är väl att håret börjat växa ner!
Har det nästan alltid i tofs numera...
Såhär ser jag ut nuförtiden,
den största skillnden är väl att håret börjat växa ner!
Har det nästan alltid i tofs numera...
Sedan har jag bestämt mig för att kila ner till tygaffären idag och se om jag hittar något fint tyg till mitt nya syprojekt: Något klänningsaktigt att bära på julafon! Jag vet inte hur många klänningar jag sytt i mitt liv, men saker jag kan använda till vardags är lätträknande. Medeltidsklänningar, x st. Vardagsklänningar 0st. Men nu ska det bli ändring! I och med arbetslösheten har jag ju inte sådär massor med pengar men rätt gott om tid sen, så jag kommer nog få en hel del tid att pilla med sådant.
Sötpär har varit jätteduktig och peppat mig att söka nytt jobb så fort det bara går. Faktisk bara jobb som inte har med frisör att göra än så länge, ska jag börja på salong igen ska jag banne mig ha en salong som är kanon, alternativt starta eget. Vi får se hur det blir.
Snart är det i varje fall Dreamhack, om en dryg vecka åker jag! Har redan fått massor av folk som vill att jag klipper dem! Så det blir nog ett shysst event... ska bli skoj att träffa folket också!
That's it for now, återkommer... ska bli bättre på att blogga igen nu! Kramisar!
Sötpär har varit jätteduktig och peppat mig att söka nytt jobb så fort det bara går. Faktisk bara jobb som inte har med frisör att göra än så länge, ska jag börja på salong igen ska jag banne mig ha en salong som är kanon, alternativt starta eget. Vi får se hur det blir.
Snart är det i varje fall Dreamhack, om en dryg vecka åker jag! Har redan fått massor av folk som vill att jag klipper dem! Så det blir nog ett shysst event... ska bli skoj att träffa folket också!
That's it for now, återkommer... ska bli bättre på att blogga igen nu! Kramisar!
Jag, arbetslös
Japp, ni läser alldeles rätt. I fredags beslöt sig min eminenta chef för att jag inte längre dög till att arbeta för honom och gav mig, ta ett djupt andetag nu, SPARKEN. Jag, som slitit till förbannelse på det där företaget, jag som stått varenda lördag utan att klaga. Så, klart att det är jobbigt att vara arbetslös (eller, arbetssökande), från och med två veckor. Men vet ni vad? Klart att jag är ledsen och känner mig kränkt, men jag är GLAD över att slippa mitt elände till chef. Men det är väl som de säger, chefer är ofta psykopater och kan inte känna medlidande.
Så, vad händer framöver i mitt liv? Jag har egentligen ingen panik får jag säga, har lite sparpengar och skattepengar på ingång i december, så helt bankrutt är jag inte. Plus att jag har en underbar pojkvän som tar hand om mig väldigt bra. Så, det hade kunnat vara mer av ett helvete nu när jag faktistk varit så dum att jag inte betalat in till a-kassan tidigare. Men jag gick faktiskt med i facket för bara några veckor sedan! Så jag ska gå dit och prata med dem i morgon och se vad de kan göra för mig!
Överlag mår jag faktiskt bra, även om jag inte riktigt förstått grejen att inte ha något jobb. Det kommer dock innebära att jag får vila upp mig lite och ta hand om mig själv! Det hade helt enkelt kunnat vara mycket värre.
Tack alla underbara vänner för ert stöd, det betyder allt!
Så, vad händer framöver i mitt liv? Jag har egentligen ingen panik får jag säga, har lite sparpengar och skattepengar på ingång i december, så helt bankrutt är jag inte. Plus att jag har en underbar pojkvän som tar hand om mig väldigt bra. Så, det hade kunnat vara mer av ett helvete nu när jag faktistk varit så dum att jag inte betalat in till a-kassan tidigare. Men jag gick faktiskt med i facket för bara några veckor sedan! Så jag ska gå dit och prata med dem i morgon och se vad de kan göra för mig!
Överlag mår jag faktiskt bra, även om jag inte riktigt förstått grejen att inte ha något jobb. Det kommer dock innebära att jag får vila upp mig lite och ta hand om mig själv! Det hade helt enkelt kunnat vara mycket värre.
Tack alla underbara vänner för ert stöd, det betyder allt!
Jag tänker
Jag tänker för ett kort ögonblick återgå till den sinnesstämning som ibland drabbade mig förr när jag såg något i samhället som jag ville skriva om, istället för mitt eget liv. Jag vet, jag har varit otroligt dålig på att skriva på sistone, och jag vill poängtera att absolut ingenting är fel egentligen. Jag har blivit lite lat helt enkelt.
Jag tänker på hur livet ibland ställer sig på sin spets, snurrar runt lite, gör en tjusig piruett, bara för att sedan landa i något helt annat än vad man ibland förväntade sig. Av min erfarenhet så vet jag att man alltid ska räkna med det oväntade, även om det är tungt. Idag blev min kollega av med jobbet. Hon har varit anställd bra mycket längre än mig, men eftersom den salongen gått lite sämre (det är en nyöppnad mitt i centrala Göteborg) så fick hon gå. Jag är ju inte där på heltid, men det är klart att jag ändå oroar mig. Men värst av allt är det jag känner för tjejen här, världens goaste som nu bara försvinner. Det kommer bli tomt och konstigt måste jag säga, framför allt om jag blir den som får gå in och ta hennes plats på salongen. Jag förtjänar väl inte att få hennes jobb! Självklart förtjänar jag ett jobb, men inte något som är någon annans!
Det som slår mig mest är hur otroligt ytliga och hårda en del människor är. Det är inte längre heder som gäller för oss människor, i krig och kärlek är allting tillåtet! Och rätta mig om jag har fel, men nuförtiden är det väl banne mig krig hela tiden? JA, tänker vi, då kan vi ju vara falska, elaka och låtsas tycka om folk, bara för att två minuter senare snacka skit om dem! Jag erkänner, jag är också tjej. Jag har inte alltid varit snäll mot alla andra, varit väl ytlig och pratat bakom ryggen på folk. Men sällan, ytterst sällan, har jag gjort det för att verkligen skada någon annan! Jag vill på intet vis utmåla mig som helgon, det ska gudarna veta att jag inte är, men jag är nog inte så skitsnackig som genomsnittstjejen i det här landet, i den här världen.
Eller de som känner allting, på en gång, massor. Typ JAG ÄLSKAR DIG, JAG ÄLSKAR DIG, JAG ÄLSKAR DIG, JAG SKULLE DÖ FÖR DIG. Riiight... Jag vet, det är svårt att se klart när man är kär, men springer inte folk iväg med ömheter väl fort? Ofta tror jag det är att folk söker någon som gör dem hela, som gör hela delas värld perfekt . Åter igen, i krig och kärlek är allt tillåtet. Om man använder någon annan som ursäkt för att inte själv ta tag i sin egen lycka och är nöjd med det, fine, men kom sedan inte och tala om depressioner när det tar slut och hela världen rasar under era fötter. Vet ni varför? För att er värld _ÄR_ och består i och utav den personen! Personen ni älskar och bygger lyckan med tar med sig sin halva när han/hon går! Lycka och kärlek går inte hand i hand, men det är svårt för personer att förstå.
Kärlek ja, vad är kärlek? Kärleken från en mor till sin son? Fick reda på idag att en kille (bara ett år yngre än mig, hemma i Hovmantorp) dog av en hjärntumör idag. Det är fruktansvärt, den här killen har alltid varit lite speciell och visst har man fällt en och annan dum kommentar om honom. Men jag tror inte familjen bryr sig idag, det är nog det sorgligaste man kan tänka sig. Och vet ni vad värre är? Jo, att för två och ett halvt år sedan dog hans två år äldre storebror i en MC-olycka. Det var tre bröder, nu är det bara en kvar. En tyst minut, eller kanske en hel timme, för den här familjen, nu på en gång.
Snälla älskade vänner, jag saknar er så! Jag hoppas ni vet hur mycket ni betyder för mig och att jag ser fram emot i jul då jag förhoppningsvis får träffa er. Vad alla Dreamhackare anbelangar så ses vi om två veckor, jag längtar.
Jag vet, jag tänker inte så ofta numera. Men, när jag faktiskt lägger energi på det och skriver, då tänker jag... tja, vad är det man säger? Vad är en bal på slottet... grymt, och faktiskt bra. Ta hand om er.
Jag tänker på hur livet ibland ställer sig på sin spets, snurrar runt lite, gör en tjusig piruett, bara för att sedan landa i något helt annat än vad man ibland förväntade sig. Av min erfarenhet så vet jag att man alltid ska räkna med det oväntade, även om det är tungt. Idag blev min kollega av med jobbet. Hon har varit anställd bra mycket längre än mig, men eftersom den salongen gått lite sämre (det är en nyöppnad mitt i centrala Göteborg) så fick hon gå. Jag är ju inte där på heltid, men det är klart att jag ändå oroar mig. Men värst av allt är det jag känner för tjejen här, världens goaste som nu bara försvinner. Det kommer bli tomt och konstigt måste jag säga, framför allt om jag blir den som får gå in och ta hennes plats på salongen. Jag förtjänar väl inte att få hennes jobb! Självklart förtjänar jag ett jobb, men inte något som är någon annans!
Det som slår mig mest är hur otroligt ytliga och hårda en del människor är. Det är inte längre heder som gäller för oss människor, i krig och kärlek är allting tillåtet! Och rätta mig om jag har fel, men nuförtiden är det väl banne mig krig hela tiden? JA, tänker vi, då kan vi ju vara falska, elaka och låtsas tycka om folk, bara för att två minuter senare snacka skit om dem! Jag erkänner, jag är också tjej. Jag har inte alltid varit snäll mot alla andra, varit väl ytlig och pratat bakom ryggen på folk. Men sällan, ytterst sällan, har jag gjort det för att verkligen skada någon annan! Jag vill på intet vis utmåla mig som helgon, det ska gudarna veta att jag inte är, men jag är nog inte så skitsnackig som genomsnittstjejen i det här landet, i den här världen.
Eller de som känner allting, på en gång, massor. Typ JAG ÄLSKAR DIG, JAG ÄLSKAR DIG, JAG ÄLSKAR DIG, JAG SKULLE DÖ FÖR DIG. Riiight... Jag vet, det är svårt att se klart när man är kär, men springer inte folk iväg med ömheter väl fort? Ofta tror jag det är att folk söker någon som gör dem hela, som gör hela delas värld perfekt . Åter igen, i krig och kärlek är allt tillåtet. Om man använder någon annan som ursäkt för att inte själv ta tag i sin egen lycka och är nöjd med det, fine, men kom sedan inte och tala om depressioner när det tar slut och hela världen rasar under era fötter. Vet ni varför? För att er värld _ÄR_ och består i och utav den personen! Personen ni älskar och bygger lyckan med tar med sig sin halva när han/hon går! Lycka och kärlek går inte hand i hand, men det är svårt för personer att förstå.
Kärlek ja, vad är kärlek? Kärleken från en mor till sin son? Fick reda på idag att en kille (bara ett år yngre än mig, hemma i Hovmantorp) dog av en hjärntumör idag. Det är fruktansvärt, den här killen har alltid varit lite speciell och visst har man fällt en och annan dum kommentar om honom. Men jag tror inte familjen bryr sig idag, det är nog det sorgligaste man kan tänka sig. Och vet ni vad värre är? Jo, att för två och ett halvt år sedan dog hans två år äldre storebror i en MC-olycka. Det var tre bröder, nu är det bara en kvar. En tyst minut, eller kanske en hel timme, för den här familjen, nu på en gång.
Snälla älskade vänner, jag saknar er så! Jag hoppas ni vet hur mycket ni betyder för mig och att jag ser fram emot i jul då jag förhoppningsvis får träffa er. Vad alla Dreamhackare anbelangar så ses vi om två veckor, jag längtar.
Jag vet, jag tänker inte så ofta numera. Men, när jag faktiskt lägger energi på det och skriver, då tänker jag... tja, vad är det man säger? Vad är en bal på slottet... grymt, och faktiskt bra. Ta hand om er.
Ritning till DH
Björn, det här är för dig!
