Otäckheter
Igår var en ganska obehaglig dag. Mamma berättade att Birger, en granne hemma, åkt på en ordentlig hjärtattack. Men, han lever. Håller tummarna för honom, fem barn har de, yngsta är tolv. Och han är nästan tio år yngre än pappa. Galet.
Sedan, desto värre. Frida ringde och berättade att Ewa som vi spelat teater med är borta, avliden. Helt galet, hur kan människor finnas och vara, bara för att sedan försvinna? Usch. Det är så att man får obehagsrysningar i hela kroppen och bara vill ringa alla man tycker om och berätta hur mycket man älskar dem. Bara utifall att. Ewa hade en son och man, vet dock inte hur gammal sonen är nu. Men, han har definitivt inte fyllt arton. Femton kanske. Usch.
Vila i frid lilla Ewa, du var grymmast! Och den första känslan som infinner sig hos mig är "the show must go on", visst är det så?
Bilden är lånad.
Sedan, desto värre. Frida ringde och berättade att Ewa som vi spelat teater med är borta, avliden. Helt galet, hur kan människor finnas och vara, bara för att sedan försvinna? Usch. Det är så att man får obehagsrysningar i hela kroppen och bara vill ringa alla man tycker om och berätta hur mycket man älskar dem. Bara utifall att. Ewa hade en son och man, vet dock inte hur gammal sonen är nu. Men, han har definitivt inte fyllt arton. Femton kanske. Usch.
Vila i frid lilla Ewa, du var grymmast! Och den första känslan som infinner sig hos mig är "the show must go on", visst är det så?
Bilden är lånad.
Kommentarer
Trackback