petrulus

Tog hem mina små odjur häromdagen, och de har flyttat in i köket. Såhär bor de nu!

Känns bra att de har kommit upp en bit ifrån marken, dels för att de ska slippa det kalla golvdraget (sådana här små djur är ganska känsliga för sådant) och då får jag dessutom möjlighet att förvara deras hö under bordet de står på. Ska nog sätta något form av draperi runt bordet, så kan man gömma undan diverse skämssaker därunder.

Fido och Rosa är jätteglada åt att få nytt hö!

Ipren och Gullan har gått upp ganska mycket i vikt i sommar, skyller på att de bott hemma hos mamma och blivit lite bortskämda... Men det tyder åtminstone på att de mår bra och har god aptit!

 

Ett lite annat bidrag till bloggen också, såhär ser hörnan i vardagsrummet ut nu, t.om. gardiner har kommit upp! Trivs redan helt fantastiskt bra här nu!

Nej, så allvarligt är det kanske inte. Ingen har dött, ingen är skadad, ingen har varit elak. Förutom min förbannade bil, som helt tydligt inte  tycker om mig, alls.

Jag skulle ha varit hos Björn Elmgren klockan tio, sjungit för honom och haft det trevligt. För att bäst förbereda mig för lektionen hade jag hoppat över frukosten och bara druckit te, så mitt blodsocker var kanske inte riktigt så högt som jag skulle ha velat. Men, vad gör man inte för konsten! I vart fall, bilen rullade glatt iväg hemifrån och spann som en liten katt (njae, nåväl, åtminstone inte helt bullrigt lät den). Sedan var jag i stallet, tog ut pengar, körde in till stan. Glad i hågen körde jag på Mörners väg, när min satans jävl... jag menar, kära bils varningslampa för termostaten plötsligt började pipa och blinka. Då slog det mig att igår, när bilen också dog (på grund av att larmet ibland dödar elektriciteten i bilen), så råkade Pär slå loss kylarslangen. Dock satte han tillbaka den, så jag antog att det var lugnt.

Det var det inte. När jag lyckats svänga in på Shell Dalbo och öppnade huven såg jag att kylarslangen lossat, kylarvätskan sprutat över hela motorn samt att hela bileländet rök. Hurra!

Fick lite hjälp att få slangen på plats så gott det gick (något hade gått sönder också), ringde Björn och ställde in sånglektionen, fyllde på vatten och glykol och bestämde mig för att hälsa på min gode vän Roger och sådär. Inte bara för att ställa bilen på hans parkering och tigga skjuts till skolan, men lite därför var det väl. Jag körde glatt ifrån macken, upptäckte hastigt hur tempmätaren började blinka igen och stannade till vid en bussficka för att se om slangen lossat igen. Vad ser jag bakom mig, just när jag satt på varningsblinkern? Jo, en polisbil, som stannar för att se hur det går för mig. Jätteroligt! Efter lite diskussion kommer vi överens om att de ska köra efter mig när jag kör till Rogers parkering, för att vara lite stöd och se hur det går. Jätterara, tack polisen!

Sedan fick jag skjuts till skolan av Roger, misslyckades med att köpa en macka på subway (notera att min mage fortfarande var jättetom) då de inte öppnat än, samt promenixade den sista biten till skolan. Där fick jag gå på toaletten, för självklart hade jag hunnit bli jättekissnödig av att stöka med bilen. Så av inga saker som skulle gå fel idag så var det många som gjorde det. Nu väntar jag med stor glädje på nästa nederlag. Vad kan det bli, jag kan knappt bärga mig!

Har lyckats få en smörgås i magen i vart fall, och snart trillar det nog in klasskompisar som kan muntra upp mig lite.

Summa summarum för idag, kanske borde jag ha slutit mina vackra ögon och somnat om istället för att gå upp.

Landet i Mitt Hjärta

Text och musik: Petra Vesterlund

Vers1: Jag höjer en skål för vårt rike, gutår!
Vårt Carduus, vårt hemland, Din skönhet består!
Porlande bäckar och lysande grönt
de björktoppars kronor som solen har krönt
För åkrar och skogar, var spegelblank sjö
I: För det vill jag leva, för det vill jag dö :I

Vers2: Du ger oss vårt vatten, vårt dagliga bröd 
Du bär oss i livet, omsluter vår död
Jag sträcker på ryggen när ögat mitt ser
mitt fosterlands fana, Ditt stolta banér
Som vajar för vinden i blått, rött och vitt
I: Det finns inget rike i världen som Mitt :I

Vers3: I hjärtan av rädsla Du ingjuter mod
på slagfälten döpta med aska och blod
För Dig står jag rustad, jag lovar och svär
I hjärtat, mitt Carduus, jag trogen dig är
Låt mig förkunna, med fanan i hand
I: att jag hellre dör än förråder mitt land :I

 

SKÅL FÖR RIKET OCH DROTTNINGEN!

 

 

 

Japp, det är min fredag i ett nötskal. Jag har gjort mitt livs första smörgåstårta, what you think?



Och så en närbild på mästerverket!




Man blir hungrig av att hålla på med sånt här...

Dessutom var jag inne på Röda Huset i Strömbergshyttan och hittade en jättesöt väst! Kort sagt en bra dag så långt. Sedan ikväll kommer Pär, Sandra och Oskar så blir det till att fira lilla mamma. Hon ska få en jättefin present, hon vet bara inte om det än, haha.

Imorgon blir det Ullared!

Nej, det har jag inte. Men det kan kanske tyckas att det är ditåt det bärgar, eftersom jag nu inte har skrivit ett inlägg på nästan en månad. Varför? Jo, det är Bredbandsbolagets fel. Jag brukade alltid blogga morgnar och kvällar förut, i Kungälv, och det finns ingen möjlighet till det nu. För BBB har inte lyckats installera mitt bredband ännu. Damn them! Men efter lite tjat (de lär tycka att jag är ett stort pain in the ass) så kommer jag med lite tur få det intallerat någon gång i nästa vecka.

Nu sitter jag i skolan, väntar på en av dagens två lektioner. Vokalensamble. Långt, krånligt begrepp för vad det egentligen är. Kör. Jag är ganska dålig på körsång och börjar bli minst sagt risig i halsen (måste börja ta sånglektioner snart igen) så det är kanske inte min favoritsak att ägna mig åt, dock är det en av två gånger i veckan som jag träffar hela min klass. Som för övrigt är en fantastiskt trevlig klass. Alla är glada och snälla, vill väl och är duktiga musiker. Glad blir man. Och vi har otroligt bra lärare, framför allt vår klassföreståndare är sagolik. Och pianoläraren är superrolig. Och min musikproduktionslärare Patrik är en pärla också! Så, sammanfattat är skolan väldigt trevlig.

Vad händer annars då? Jo, symöten måndagskvällar, SCA-fighting tisdagskvällar och slöjd på onsdagskvällar. Dessutom plugg på dagarna, och däremellan försöker jag hinna med att fixa hemma, röra på mig litegrann, ta stallet och så vidare. Pär är på väg ned också, så snart har jag en sambo igen (woho!) och då lär han klaga över at tjag är borta mycket. Det får bli ett senare problem, att hinina få ordning.

Och så har jag jobbat litegrann, dels i en butik inne i stan och dels hos Febe i Strömbergshyttan. Lite timmar i månaden gör gott i kassan.

Snart är lägenheten färdiginflyttad i också, och då ska jag börja med min rad inflyttningsfester. Lär ju få bli en hög olika, eftersom mina olika bekantskretsar är, just, olika. Ser fram emot det i vart fall!

Det fick vara en tillräcklig sammanfattning för idag. Kort sagt, allt är bra även om det är mycket som händer. Jag är glad att jag flyttade ner igen.