petrulus

The King of Pop är död. Helt galet. Säga vad man säga vill, men det finns inte och kommer antagligen inte heller finnas en popstjärna av hans kaliber igen. Han revolutionerade sättet att dansa, han hade en helt egen sångstil. Jag kan inte påstå att jag alltid varit så himla förtjust i allting han har gjort, men jag kommer aldrig, aldrig, aldrig kunna säga annat än att han var en proffsig artist, en produkt.

Säga vad man säga vill, men hans personliga liv har man antagligen fått alldeles för mycket insyn i. Jag tror att han från barnsben, när han blev känd, fick allvarliga störningar någonstans. Vissa intervjuer jag sett har jag slagits av att han fortfarande kändes som ett barn. Och det var nog det han var, ett stort barn utklädd i en vuxen popstjärnas kropp.

R.I.P Michael!

Hjälp, hjälp, hjälp, hjälp...

Jag har problem, kära vänner. Ni måste hjälpa mig. Jag har sökt två skolor inför hösten, den här och den här. Nu har jag ett problem.

Jag har nämligen kommit in på båda. Fråga mig inte hur fan det gick till, jag sabbade totalt för mig själv på körningen och teorin.. trodde jag. Men icke.

Nu kan jag inte för mitt liv bestämma mig för vilken jag vill gå. Den ena, musiklinjen, är något jag velat pyssla med länge, länge. Dessutom ligger det nära, i Kungälv, och det verkar SÅ roligt. Men, det ger antagligen inget jobb och man måste ta lån osv.

Trafikskollärareutbildningen ger _garanterat_ jobb, de har inte släppt ut en enda som inte fått jobb direkt. Det är en KY-utbildning, mycket bra. Dessutom verkar lärarna jättevettiga, om än något stränga. Dock ligger det i Lerum (ca 5 mil bort), antagligen får jag skriva mig där för att få bidrag plus att jag inte vet om jag egentligen vill jobba med det. Men, jag behöver ju jobb sedan också.

Går jag musiklinjen och trivs med den kanske jag söker in på musikhögskola och blir musiklärare eller något liknande. Jag kan absolut tänka mig att bli lärare, det är det ju även i det andra fallet. Och tar jag trafikskollärarelinjen så vet jag ju vad jag ska jobba med i några år framöver.

Det ena jobbet/linjen innebär risker med att man kanske har svårt att få jobb, den andra sätter man sig i en bil bredvid någon som inte kan köra bil. Olyckor har väl skett, antar jag.

Så, vad tycker ni? Vad ska jag välja? Jag blir desperat, och jag måste lämna besked till båda skolorna senast fredag!

Jojomen! Om bara en dryg timme ska jag röra på mig, först inåt stan för att få bilen lite kollad av söt-Pär, därefter till Mölndal och hämta upp min samåkningskompis vid tio. Sedan, vrooom till Jönköping! Underbart! Eller ja, är det det egentligen? Jag är något kluven... men det blir nog bra i slutändan ändå!

Packningen är kirrad, i alla fall så gott som, och jag ska ta Pärs polo till Elmia. Tankade igår efter att kört strax över sjuttio mil sedan i tisdags... Och bilen sög i sig fjuttiga 43 liter eller något i den stilen. Bensinsnåla bilar, JATACK!

Har precis matat mina små vita marsvin (Fido och Rosa) som gått ner i vikt under vistelsen i Småland, de får lite extra morot just nu! Det låter så roligt, men marsvin kan faktiskt bli tjocka av morötter! Så, mina små tunnisar mår bara bra av det. För er som inte vet, marsvin måste äta dygnet runt för att deras tänder ska slipas ner tillräckligt och då får de självklart inte äta saker med för mycket energi, för vad ska de göra med den? Så, 80% hö och resterande mängd grönsaker. C-vitamin kan de heller inte producera själva, så det måste finnas i kosten eller i vattnet. Men det är lättast för dem att tillgodose sig vitaminerna i grönsakerna.

Är lite orolig för Turbo, det har regnat i natt och han har gått ute med de andra hästarna. Hoppas inte han har fryst för mycket.

Igår var en ganska obehaglig dag. Mamma berättade att Birger, en granne hemma, åkt på en ordentlig hjärtattack. Men, han lever. Håller tummarna för honom, fem barn har de, yngsta är tolv. Och han är nästan tio år yngre än pappa. Galet.

Sedan, desto värre. Frida ringde och berättade att Ewa som vi spelat teater med är borta, avliden. Helt galet, hur kan människor finnas och vara, bara för att sedan försvinna? Usch. Det är så att man får obehagsrysningar i hela kroppen och bara vill ringa alla man tycker om och berätta hur mycket man älskar dem. Bara utifall att. Ewa hade en son och man, vet dock inte hur gammal sonen är nu. Men, han har definitivt inte fyllt arton. Femton kanske. Usch.

Vila i frid lilla Ewa, du var grymmast! Och den första känslan som infinner sig hos mig är "the show must go on", visst är det så?

Jag har börjat fundera på om jag är nära gränsen till vansinne. Idag var jag på picknick vid Bohus Fästning tillsammans med folk ur min medeltidsförening, under ett stort trä i lite regn, och i solen, dansandes medeltidsdanser. Det är något härligt med att gå klädd i fotsid klänning, ha möjlighet att känna sig lite feminin, dansa med karlar och strutta runt.

Men, är det verkligen nyttigt att må bäst när man går klädd i kläder som är menade att se ut som att de är från närmare sjuhundra år sedan? Det är en ganska bra stund, menar jag. Jag lägger onekligen mycket tid på sömnaden/hantverkandet just nu, och frågan är väl egentligen hur nyttigt det är. Men, jag kör tills jag får slut på material och fantasi, om det sistnämnda någonsin inträffar.

I vilket fall. Underbart var det idag. Skönt att träffa likasinnade som är lika sjuka som jag, som älskar att klä sig i de här kläderna och som är öppna. Det är något speciellt med att kunna umgås ett gäng folk mellan fem och sextiofem år. Sedan får jag väl säga att jag är lite besviken över vissa personers utrustningsstandard, men somsagt. Själv är jag ju lite galen, så man kanske får ha förståelse för att folk inte är som jag.

Imorgon är jag härhemma ännu, sedan tar jag Pärs bil till lillasysterst student på tisdag. Hem igen onsdag, test till en skola på torsdag och därefter blir det Jettat till Jönköping och Dreamhack på fredag. Skoj vecka! Imorgon måndag blir det tvätt, klappa snel Turbo och annat allmänt fix. Köpte en klänning jag ska ha på lillasysters student, hoppas vädret blir fint så att jag kan ha den. En halterneckklänning, avskuren under bysten som är vanligt, gråblå med ljusrosa och ljusgröna blommor. Blev lite kär i den när jag såg den i HM's katalog, och sedan sprang jag på den när jag var på HM på Backaplan. Klart man slår till när den dessutom sitter jättefint. Köpte mig ett par helsvarta tygskor på Skopunkten också, ska nog köpa sidenband i olika färger att variera färgen på snörena med. Känns lite exklusivt.

Någon bild att illustrera med hittade jag inte, och nu blir det sängen! Godnatt!