Aktuellt
Tjo :) Petra är tillbaka i Sverige sedan några dagar, hektiska dagar. Kom hem i onsdags, i torsdags var det praktik hela dagen och på kvällen var jag inne i Växjö på avtackningsmiddag med jobbet, Annika har slutat. Sedan i fredags, också praktik och därefter hem till Josefin i Växjö och tjejmiddag. Var mysigt och roligt. Blev en drink med päronvodka hemma hos henne och självklart en Rosa Pantern ute på stan sedan. Otroligt vad god den är :) Synd att den tar slut så fort bara... :(
Sedan upp hyfsat tidigt och åka till Växjö igen, vi skulle göra reklam för Kapten Svartskägg (genrep på torsdag, premiär lördag!) och därefter for vi till Strömbergshyttan för att träna. Vilket vi gjorde till klockan fem, sedan hem och dona, och så hann jag med att göra klart smyckena till balen. Igår, söndag, var det också träning därute och därefter pysslade jag med hästarna och klippte pappa och en snubbe till. Puh. Sedan pratade jag med Jocke en bra stund, vi pratar så lite nuförtiden. Saknar närheten till honom, tur att han kommer hit om en vecka. Det är nog egentligen ganska lång tid, men för oss är det jättenära. Saknar hela honom!
Idag är det pubrunda som gäller! Och sedan nästa tisdag är det bal och tisdagen därpå studenten. Så, nu är det inte mycket kvar. Skolan är så gott som fixad! Shit, vilket jobb man har gjort alltså! Har lite historia kvar att fixa med, men det är nog allt. De flesta betygen ska ju snart vara fixade.
Och, förrsten, imorgon är det snållänningsmeckat som gäller, Ullared för hela slanten!
Jag, i Turkiet. Tur att jag i alla fall är lite brun!
Nu ska jag strax iväg till skolan och fixa med sista historian.
Puss puss, gulletuss.
Sedan upp hyfsat tidigt och åka till Växjö igen, vi skulle göra reklam för Kapten Svartskägg (genrep på torsdag, premiär lördag!) och därefter for vi till Strömbergshyttan för att träna. Vilket vi gjorde till klockan fem, sedan hem och dona, och så hann jag med att göra klart smyckena till balen. Igår, söndag, var det också träning därute och därefter pysslade jag med hästarna och klippte pappa och en snubbe till. Puh. Sedan pratade jag med Jocke en bra stund, vi pratar så lite nuförtiden. Saknar närheten till honom, tur att han kommer hit om en vecka. Det är nog egentligen ganska lång tid, men för oss är det jättenära. Saknar hela honom!
Idag är det pubrunda som gäller! Och sedan nästa tisdag är det bal och tisdagen därpå studenten. Så, nu är det inte mycket kvar. Skolan är så gott som fixad! Shit, vilket jobb man har gjort alltså! Har lite historia kvar att fixa med, men det är nog allt. De flesta betygen ska ju snart vara fixade.
Och, förrsten, imorgon är det snållänningsmeckat som gäller, Ullared för hela slanten!
Jag, i Turkiet. Tur att jag i alla fall är lite brun!
Nu ska jag strax iväg till skolan och fixa med sista historian.
Puss puss, gulletuss.
Förväntningar
På onsdag, i övermorgon, är det dags. Jag och tio klasskamrater ska bege oss till Alanya, Turkiet, för en veckas sol, bad och (antagligen) sprit. Förberedelserna har varit sådär och nu idag har vi fått en kris med en bil som inte gått igenom en besiktning och därav inte kommer köra oss till Jönköping, där planet går ifrån. Men, större problem har löst sig förr och jag tror att det ordnar sig imorgon!
Jag tänkte ägna det här inlägget åt just vad rubriken heter, förväntningar. För, jag menar, det är klart man har förväntningar. Vi har förberett den här resan och pratat om den i många månader och nu är det äntligen dags! Man kan nästan ta på upphetsningen i klassen. Idag kom frågor upp om vaccinering, undrar vart det slutar. Jag är i alla fall vaccinerad mot gulsot, som är rekommenderat, och det känns skönt!
Men, åter till förväntningarna. Jag tror att mina förväntningar är uppbyggda på tre plan, tre olika kritiska nivåer.
Nivå 1: Väldigt kritiska saker
Jag hoppas innerligt att folk kan hålla sig ifrån att släppa bomber precis där vi ska vara, det har ju som bekant varit mycket oroligheter därnere. Det känns som absolut prio 1.
Nivå 2: Mindre kritiska saker
Saker som att vi i klassen kan hålla någorlunda sams (helt går inte, elva brudar med olika viljor liksom!) och att jag inte glömmer något livsviktigt hemma, t.ex. linser, mediciner, pengar. Då vet jag inte vad jag skulle ta mig till.
Nivå 3: Minst kritiska saker, men ändock kritiska
Här räknas nog in förhoppningar om fint väder, bra solbränna, fint hotell, god mat (ja, jag tycker det är jätteviktigt! Höll på att avlida av den äckliga maten i Bulgarien för snart två år sedan!), och att vi har roliga saker att göra!
Dessutom hoppas jag att mitt dåliga självförtroende inte ska braka ihop totalt, men det är bara att sträcka på sig och vara stolt. Jag ser ju trots allt ut såhär!
Nej, nu ska jag nog krypa ner i sängen och fundera på vad jag ska packa mer. Det är en väldigt surrealistisk känsla, resväskan står halvpackad på golvet men jag stirrar bara på den. Ungefär som att "vaddå, klart vi ska resa, men nu?"
Undrar när resfebern börjar infinna sig.
Och, bara för att ta med ett kul citat jag läste idag, om föräldrar. "They gave you life and in return you gave them hell."
Jag älskar mina föräldrar!
Godnatt :)
Ps. En länk till hotellet vi ska bo på i Alanya:
http://www.fritidsresor.se/Resorts/Travel.aspx?id=16694&cat=2|241&entry=36&dest=0&city=109&type=c&hotel=1080
För nyfikna :) Ds.
Jag tänkte ägna det här inlägget åt just vad rubriken heter, förväntningar. För, jag menar, det är klart man har förväntningar. Vi har förberett den här resan och pratat om den i många månader och nu är det äntligen dags! Man kan nästan ta på upphetsningen i klassen. Idag kom frågor upp om vaccinering, undrar vart det slutar. Jag är i alla fall vaccinerad mot gulsot, som är rekommenderat, och det känns skönt!
Men, åter till förväntningarna. Jag tror att mina förväntningar är uppbyggda på tre plan, tre olika kritiska nivåer.
Nivå 1: Väldigt kritiska saker
Jag hoppas innerligt att folk kan hålla sig ifrån att släppa bomber precis där vi ska vara, det har ju som bekant varit mycket oroligheter därnere. Det känns som absolut prio 1.
Nivå 2: Mindre kritiska saker
Saker som att vi i klassen kan hålla någorlunda sams (helt går inte, elva brudar med olika viljor liksom!) och att jag inte glömmer något livsviktigt hemma, t.ex. linser, mediciner, pengar. Då vet jag inte vad jag skulle ta mig till.
Nivå 3: Minst kritiska saker, men ändock kritiska
Här räknas nog in förhoppningar om fint väder, bra solbränna, fint hotell, god mat (ja, jag tycker det är jätteviktigt! Höll på att avlida av den äckliga maten i Bulgarien för snart två år sedan!), och att vi har roliga saker att göra!
Dessutom hoppas jag att mitt dåliga självförtroende inte ska braka ihop totalt, men det är bara att sträcka på sig och vara stolt. Jag ser ju trots allt ut såhär!
Nej, nu ska jag nog krypa ner i sängen och fundera på vad jag ska packa mer. Det är en väldigt surrealistisk känsla, resväskan står halvpackad på golvet men jag stirrar bara på den. Ungefär som att "vaddå, klart vi ska resa, men nu?"
Undrar när resfebern börjar infinna sig.
Och, bara för att ta med ett kul citat jag läste idag, om föräldrar. "They gave you life and in return you gave them hell."
Jag älskar mina föräldrar!
Godnatt :)
Ps. En länk till hotellet vi ska bo på i Alanya:
http://www.fritidsresor.se/Resorts/Travel.aspx?id=16694&cat=2|241&entry=36&dest=0&city=109&type=c&hotel=1080
För nyfikna :) Ds.
Ajaj, bränt barn skyr elden!
Oj, nu har jag minsann gjort bort mig igen. Och hur? Jo, jag har spenderat en hel dag (nästan) med att dansa och skutta i solen ute vid Teaterborgen och vad har det lett till? Jo, illröda axlar, armar urringning samt näsa. Jag är HUR söt som helst. Så imorgon är det solskyddsfaktor STOR som gäller. Trodde inte det var möjligt att bränna sig så mycket i lilla Sverige.
Sedan kan jag klaga över annat i Sverige med om jag vill! Jag är nämligen POLLENALLERGIKER, min arma stackare. Morgon, middag, kväll är det piller, inhalator och nässpray, samt självklart ögondroppar, som gäller. Jag snörvlar, snyter mig, nyser, piper i andningen och svullnar igen i ansiktet. Hur söt som helst med andra ord. Men, tack Gud för medicinerna. Undrar hur det varit om jag inte haft tillgång till dom. Avsevärt mycket sämre, det är jag säker på. Men om lite drygt en och en halv vecka (iiih!) så drar jag med klassen till Turkiet för en veckas sol och bad. Ska bli jätteskönt! Om bara min ovan nämnda solbränna gett med sig lite och slutat göra så förbaskat ont. Eller... det gör väl inte ont egentligen, hettar bara. Gäller att fixa pengar till resan med! Ska ta och köpa pengar nu i veckan tror jag.
Måste bara bifoga en bild på mig och pojken också! Så, nu är vi precis sådär fjortisgulliga som alla andra :) Världens sötaste är han med, så det så!
Nu är det sängen som gäller, efter en lång dag och en lång dag framför mig imorgon. För att inte tala om historiaprovet jag borde skriva klart imorgon, plus projektarbetesredovisningen som ska vara klar. Ugha. Men men, don't worry be happy! Jag är en klad hest iaf :)
Godnatt kära läsare (om det nu är någon som lägger tid här.)
Puss och kram
Jag, ungefär.
Sedan kan jag klaga över annat i Sverige med om jag vill! Jag är nämligen POLLENALLERGIKER, min arma stackare. Morgon, middag, kväll är det piller, inhalator och nässpray, samt självklart ögondroppar, som gäller. Jag snörvlar, snyter mig, nyser, piper i andningen och svullnar igen i ansiktet. Hur söt som helst med andra ord. Men, tack Gud för medicinerna. Undrar hur det varit om jag inte haft tillgång till dom. Avsevärt mycket sämre, det är jag säker på. Men om lite drygt en och en halv vecka (iiih!) så drar jag med klassen till Turkiet för en veckas sol och bad. Ska bli jätteskönt! Om bara min ovan nämnda solbränna gett med sig lite och slutat göra så förbaskat ont. Eller... det gör väl inte ont egentligen, hettar bara. Gäller att fixa pengar till resan med! Ska ta och köpa pengar nu i veckan tror jag.
Måste bara bifoga en bild på mig och pojken också! Så, nu är vi precis sådär fjortisgulliga som alla andra :) Världens sötaste är han med, så det så!
Nu är det sängen som gäller, efter en lång dag och en lång dag framför mig imorgon. För att inte tala om historiaprovet jag borde skriva klart imorgon, plus projektarbetesredovisningen som ska vara klar. Ugha. Men men, don't worry be happy! Jag är en klad hest iaf :)
Godnatt kära läsare (om det nu är någon som lägger tid här.)
Puss och kram