Vad man kan göra en fredagseftermiddag/kväll.
Idag har jag gjort något jag aldrig trodde. Jag gav mig på att sy en renässansbarett i sammet. Inte alls min period, men jag behövde något som kändes väldigt trubadurigt och som funkar i vart fall i lajvsammanhang. Någon symaskin har jag ju inte, så det blev handsytt med lintråd och så är den fodrad med linnetyg också. Så, ordentligt blev det.
Den är rejäl i storleken, ja. Sammetet är mindre blått än vad det ser ut i min webcam. Och så en brosch ovanpå det, sedan blev det nice tycker jag. Skulle vilja ha en rejäl fjäder i hatten också (haha...), får se om jag kan få tag i det. Typ en påfågelfjäder. Vad tycker ni?
Visfilosofi och medeltida kläder
Åh, vilken underbar dag det har varit idag. Vi har en kvinna från Visarkivet i Stockholm på besök i skolan, Karin Strand heter hon, och hon har idag berättat för oss om medeltida ballader (!) och skillingtryck. Vi blev även uppdelade i grupper och fick arbeta med varsin medeltida ballad, som skulle framföras inför klassen. Jag hamnade med mina undebara Alexandra och Per. Och bara det gjorde givetvis hela min dag, vi hittade dessutom en rolig visa om en gris. Sedan, mitt i repetitionen, utbrast Alexandra; "Vi ska inte springa upp till teatern och låna lite tidsenliga kläder också?" Och då klack det givetvis till i mitt medeltida hjärta och en halv minut (typ) senare var vi på väg hem till mig för att hämta lite olika grejer. Jag lyckades klä upp Alexandra bra och Per hjälpligt (med tanke på hur lite killkläder jag har) och det var helt otroligt roligt. Sedan lockade vi till skratt när vi uppträdde bara pga. Pers coif, haha. Riktigt skoj.
Sedan pratade vi lite om skillingtrycksvisor och vi fick en uppgift till imorgon; att skriva en modern skillingtryckstext, med en modern/välkänd melodi och med ett modernt ämne, men med det sättet att berätta på.
Roligt, roligt. Och kvällens händelse blev en Dan Viktor-konsert i Surte. Jag gillar Dan Viktor. Tack, Dan, för det du skrev på skivan, om du mot förmodan skulle läsa det här.
Nu är det snart dags för sängen.
Vad min skillingtrycksvisa ska handla om förresten? Polens president...
Sedan pratade vi lite om skillingtrycksvisor och vi fick en uppgift till imorgon; att skriva en modern skillingtryckstext, med en modern/välkänd melodi och med ett modernt ämne, men med det sättet att berätta på.
Roligt, roligt. Och kvällens händelse blev en Dan Viktor-konsert i Surte. Jag gillar Dan Viktor. Tack, Dan, för det du skrev på skivan, om du mot förmodan skulle läsa det här.
Nu är det snart dags för sängen.
Vad min skillingtrycksvisa ska handla om förresten? Polens president...
Färg, färg, färg
Oj, hoppsan, vad hände? Nej, jag skojar bara, det är ytterst medvetet. Och vaddå, kan man undra? Jo, igår var jag hos Mika och fyllde i min tatuering med färg! Har övervägt det fram och tillbaka, men konstaterat att det nog blir finast och mest feminint med färg. Och jag är mycket nöjd! Mika vet verkligen vad han håller på med!
Så, återigen svider benet som eld, men det fungerar ju att sitta med det högt så känns det bättre. Och kanske, kanske har jag ytterligare en sak att göra. Vi får se.
Förresten, på tal om inget annat. Jag har suttit flera timmar igår och sytt knappar till min cotehardie, som just nu består av fram- och bakstycken, övre delen fodrad med linne, två sidkilar, en bakkil och två ärmstycken. Knappt ens halvfärdig med andra ord. Men jag har åtminstone tjugofem knappar färdiga nu.
Onsdag, påkörd och ständigt ställandes frågan "vad är det för fel på folk?"
Alltså, ibland börjar man undra på riktigt. Blev påbackad av ett "äldre par" (de kanske var runt 60-65) på Maxis parkering, och det enda de gör är att skylla på mig. Fast skadan sitter på min förardörr. Det som gjorde mig mest förbannad var dock mannens sätt att flina och fråga mig hur länge jag haft mitt körkort. De backade på mig, imorgon är det jag som talar med mitt försäkringsbolag. Punkt.
Ilska, så in i helvete. Jag som inte blir arg så ofta exploderar nästan över sånt här. Att skratta åt någon som ens fru har kört på är bara alldeles för jävla drygt. Så gör man inte.
Men, annars är allt bra med mig. Jag fick reda på igår av Febe att jag har sommarjobb i Strömbergshyttan i sommar. Så, jag kommer garanterat spendera sommaren i Småland. Woho. Grillfester, massa häng, folk? Planerar dessutom att spela en del på gatan i Växjö under juni när jag inte har jobb.
Massa spelningar på G nu också. Imorgon på dagen är det typ en halvtimme med Alexandra och Linnéa J för någon kurs som går på skolan för berättare. Så, berättande visor that is. Och sedan på kvällen ska jag och Anton ner på Quizet på Mimers Hus och spela två låtar var. Och på lördag ska jag, Alexandra, Per och Linus B spela tjugo minuter inne i Nordstan på en Unicefgrej. Nästa fredag ska jag dessutom hjälpa till att hålla i en allsång. Men det är nog allt på ett tag. Förutom "Folkhögskolans dag" nästa lördag, då vi ska ut och spela på stan.
Puh, puh. Vad mycket det låter som när man spaltar upp det såhär. Men det ordnar sig alltid. Jag fixar det.
Ilska, så in i helvete. Jag som inte blir arg så ofta exploderar nästan över sånt här. Att skratta åt någon som ens fru har kört på är bara alldeles för jävla drygt. Så gör man inte.
Men, annars är allt bra med mig. Jag fick reda på igår av Febe att jag har sommarjobb i Strömbergshyttan i sommar. Så, jag kommer garanterat spendera sommaren i Småland. Woho. Grillfester, massa häng, folk? Planerar dessutom att spela en del på gatan i Växjö under juni när jag inte har jobb.
Massa spelningar på G nu också. Imorgon på dagen är det typ en halvtimme med Alexandra och Linnéa J för någon kurs som går på skolan för berättare. Så, berättande visor that is. Och sedan på kvällen ska jag och Anton ner på Quizet på Mimers Hus och spela två låtar var. Och på lördag ska jag, Alexandra, Per och Linus B spela tjugo minuter inne i Nordstan på en Unicefgrej. Nästa fredag ska jag dessutom hjälpa till att hålla i en allsång. Men det är nog allt på ett tag. Förutom "Folkhögskolans dag" nästa lördag, då vi ska ut och spela på stan.
Puh, puh. Vad mycket det låter som när man spaltar upp det såhär. Men det ordnar sig alltid. Jag fixar det.
Tillbaka till skolan
Idag kör det igång igen efter lovet. Det är märkligt hur fort man kan vänja sig vid saker. Nu är det jättekonstigt att tänka på att man ska sitta i skolan varje dag nu, fram till i slutet av maj typ. Men, det är ju roligt! Det är bara framtiden som stundtals känns lite läskig.
Det som händer i veckan är följande; Idag börjar vår berättarvecka med en föreläsare som är just berätterska, hon ska berätta för oss hur man gör för att berätta bra. Intressant va? Så det ska vi greja med hela veckan, sedan torsdag ska jag och Anton spela på Mimers Hus i Kungälv och därefter så är det berättarkväll på skolan.
Sedan lördag ska jag och någon mer (vet inte ännu vem) spela i Nordstan, en välgörenhetstillställning för Unicef. Så, klockan tio om någon är nyfiken!
På eftermiddagen drar jag och Pär ner till Småland och Växjö för att jag dels ska träffa min gamla gymnasieklass (ja, det är väldigt vad gamla alla är, haha) och festa lite, får se hur mycket det blir för min del dock, och det blir garanterat trevligt. Och så söndag, måndag ska vi titta på hus och Pär ska på intervju. Spännande, spännande.
Det som händer i veckan är följande; Idag börjar vår berättarvecka med en föreläsare som är just berätterska, hon ska berätta för oss hur man gör för att berätta bra. Intressant va? Så det ska vi greja med hela veckan, sedan torsdag ska jag och Anton spela på Mimers Hus i Kungälv och därefter så är det berättarkväll på skolan.
Sedan lördag ska jag och någon mer (vet inte ännu vem) spela i Nordstan, en välgörenhetstillställning för Unicef. Så, klockan tio om någon är nyfiken!
På eftermiddagen drar jag och Pär ner till Småland och Växjö för att jag dels ska träffa min gamla gymnasieklass (ja, det är väldigt vad gamla alla är, haha) och festa lite, får se hur mycket det blir för min del dock, och det blir garanterat trevligt. Och så söndag, måndag ska vi titta på hus och Pär ska på intervju. Spännande, spännande.
Måste ju försöka fixa mig lite nu när jag ska umgås med fd. och nuvarande frisörer, haha.
Frågan är bara vad man ska ha på sig? Suck.
Frågan är bara vad man ska ha på sig? Suck.
Att heta Rosa utan att vara rosa
Hej, jag heter Rosa. Jag är ett marsvin, ungefär två år gammalt och matte, den där människan som ger mig mat (ibland), säger att jag är en riktig sötnos. En del människor blir rädda för mina röda ögon, men jag är inte alls farlig. Jag är bara gullig och ullig. Väldigt ullig faktiskt, men det är bara för att jag tillhör en ras som heter Teddy/Rex, och min gammelhusse kallar mig för "pälsmössan". Jag tycker det är ganska smickrande faktiskt.
Idag fick vi manikyr av matte, något jag personligen inte har några problem med, men som jag vet de andra tjejerna hatar, i vart fall Ipren och Gullan. Jag sitter jättefint och stilla och säger nästan ingenting alls, men Ipren är desto vildare. Matte får kämpa som ett djur för att hon ska sitta såpass still att hon kan fixa hennes klor!
Titta, vad sur hon ser ut! (Ipren alltså, inte matte. Matte är bara koncentrerad.)
Det finns bra saker med att få klorna fixade. Idag fick vi t.ex vitkål av husse när vi var färdiga. Mums!
Husse säger förresten att vi snart kanske ska flytta till ett nytt ställe med våra burar och allt. Jag hoppas på en stor gräsmatta så att jag kan springa runt där och beta i sommar. Hoppas, hoppas, hoppas.
Titta, vad sur hon ser ut! (Ipren alltså, inte matte. Matte är bara koncentrerad.)
Det finns bra saker med att få klorna fixade. Idag fick vi t.ex vitkål av husse när vi var färdiga. Mums!
Husse säger förresten att vi snart kanske ska flytta till ett nytt ställe med våra burar och allt. Jag hoppas på en stor gräsmatta så att jag kan springa runt där och beta i sommar. Hoppas, hoppas, hoppas.
Håriga pussar och lite wii-wiiie
Rosa
Fool again? Inte idag i vart fall! Första april, my ass!
Nix, inte jag inte. Idag är det förvisso första april, men ingen har hitills lyckats lura mig någonting. Det enda är väl det vanliga, att jag lurar mig själv hela tiden. Men det kan man ju säga är en form av vanesak för den här damen.
Därför måste jag nog säga att första dagen som tjugotvåring (eller två gånger elva år) hittills har förlöpt ganska likadant som dagarna gjorde när jag var tjugoett. För ett år sedan gick jag hemma och var arbetslös. Idag har jag väl ett gansk mycket med innehållsrikt liv, tack högre makter för detta.
Så, vad händer då? Efter denna inledning med pretentiöst ordbajseri tänkte jag försöka berätta lite vad som händer. I helgen som var gästade jag kära Småland och Hovmantorp, igen, och det var helt fantastiskt skönt. Jag har verkligen börjat se fram emot att komma ner dit igen, mer om det senare. Gick runt Växjösjön två gånger, och ena gången träffade jag på den här sötnosen som jag var tvungen att föreviga och dela med mig av till er.
Kom hem igen i måndags, bara för att till fullo inse glädjen i att jag hela veckan kommer vara hemma och vara påsklovsledig. Dock grumlades min glädje med att jag i tisdagsmorgonens tidiga timma skulle pallra min bleka lekamen till den sk. blodcentralen på Kungälvs Sjukhus. De vill alltså ha mitt blod. Så, jag gick ner dit, gav upp tanken på att köra när jag såg min kära kärras rutor totalt nedisade av vårens (förhoppningsvis) sista nattfrost. Och väl på plats på blodcentralen, med pulsen en aning högre än jag förväntade mig, fick jag gå in i ett litet rum med någon klinikansvarig (?). Underbart roligt när man är nervös? Nej. Det visar sig dessutom att mina senaste blodprov hade bra järninnehåll. Väl bra till och med. Såpass bra att man nu börjat frukta att jag kanske har en mutation i kroppen som gör att den inte kan göra sig av med järn normalt och därför lagrar det. Detta kan påverka leder, hjärta, bukspottkörtel osvosv. Så, inte helt bra. Men de var långt ifrån säkra och har därför tagit lite fler prover. Så, inom några veckor har jag svaret på om det är så att jag måste ta fler prover. Logiskt va? Och detta kändes förstås inte helt underbart. Men, vi får se.
Sedan gick jag och klippte mig. Besökte en ung tjej som precis startat eget med hyrstol här i Kungälv och hon lade ner en jäkla tid på mitt burr. Blev bra, om än mer platt än jag blivit van med nu.
Före: Ganska burrigt och slitet
Efter: mer städat och mindre slitet.
Men ja, det händer förstås roliga saker. Bland annat så har jag besökt utbildningen jag tänker söka i höst, och hemnet.se har gått hett på datorerna härhemma. Kort sagt, vi letar hus. HUS. HUUUS. Det är så vuxet och skrämmande, men samtidigt fantastiskt spännande. Vi får se vad som händer. Det har förstås med jobb och eventuella studier att göra. Så, håll tummarna för oss. Lovar att det hjälper oss.
Därför måste jag nog säga att första dagen som tjugotvåring (eller två gånger elva år) hittills har förlöpt ganska likadant som dagarna gjorde när jag var tjugoett. För ett år sedan gick jag hemma och var arbetslös. Idag har jag väl ett gansk mycket med innehållsrikt liv, tack högre makter för detta.
Så, vad händer då? Efter denna inledning med pretentiöst ordbajseri tänkte jag försöka berätta lite vad som händer. I helgen som var gästade jag kära Småland och Hovmantorp, igen, och det var helt fantastiskt skönt. Jag har verkligen börjat se fram emot att komma ner dit igen, mer om det senare. Gick runt Växjösjön två gånger, och ena gången träffade jag på den här sötnosen som jag var tvungen att föreviga och dela med mig av till er.
Alltså en liten igelkottsunge. Bad honom att undvika vägar och uppblåsta plastbollar för att undvika katastrofer.
Kom hem igen i måndags, bara för att till fullo inse glädjen i att jag hela veckan kommer vara hemma och vara påsklovsledig. Dock grumlades min glädje med att jag i tisdagsmorgonens tidiga timma skulle pallra min bleka lekamen till den sk. blodcentralen på Kungälvs Sjukhus. De vill alltså ha mitt blod. Så, jag gick ner dit, gav upp tanken på att köra när jag såg min kära kärras rutor totalt nedisade av vårens (förhoppningsvis) sista nattfrost. Och väl på plats på blodcentralen, med pulsen en aning högre än jag förväntade mig, fick jag gå in i ett litet rum med någon klinikansvarig (?). Underbart roligt när man är nervös? Nej. Det visar sig dessutom att mina senaste blodprov hade bra järninnehåll. Väl bra till och med. Såpass bra att man nu börjat frukta att jag kanske har en mutation i kroppen som gör att den inte kan göra sig av med järn normalt och därför lagrar det. Detta kan påverka leder, hjärta, bukspottkörtel osvosv. Så, inte helt bra. Men de var långt ifrån säkra och har därför tagit lite fler prover. Så, inom några veckor har jag svaret på om det är så att jag måste ta fler prover. Logiskt va? Och detta kändes förstås inte helt underbart. Men, vi får se.
Sedan gick jag och klippte mig. Besökte en ung tjej som precis startat eget med hyrstol här i Kungälv och hon lade ner en jäkla tid på mitt burr. Blev bra, om än mer platt än jag blivit van med nu.
Före: Ganska burrigt och slitet
Efter: mer städat och mindre slitet.
Men ja, det händer förstås roliga saker. Bland annat så har jag besökt utbildningen jag tänker söka i höst, och hemnet.se har gått hett på datorerna härhemma. Kort sagt, vi letar hus. HUS. HUUUS. Det är så vuxet och skrämmande, men samtidigt fantastiskt spännande. Vi får se vad som händer. Det har förstås med jobb och eventuella studier att göra. Så, håll tummarna för oss. Lovar att det hjälper oss.
Tack alla som gratulerade mig igår!