Drömmen om det medeltida livet

Nu har jag gjort färdigt knäppningen framme på cotehardien, det som saknas är lite knappar i ärmarna. Igår hade jag en stund över och fick för mig att gör någonting åt sömmen på insidan av förstärkningen på knapphålen. Såhär såg det ut när jag fällt sömmar och sytt runt knapphålen.

Var inte riktigt nöjd, så jag fixade en liten vävning på sömmen mellan yllefållen och linnefållen, och då blev det såhär;

Gillar resultatet!

 

Det som i dagsläget är kvar att göra på cotehardien (och som förhoppningsvis blir klart i helgen på Ekenäs) är att fålla hela baletten nedtill, i ärmarna samt sy i knappar i ärmarna. Vore kul om mannen som ska ha den kan börja använda den redan i helgen! Sidsömmarna måste fällas också, men det är mindre akut. Spännande!

Nu har jag påbörjat det mest tidskrävande arbetet med att sy en cotehardie; knäppningen. Den ska knäppas hela vägen fram, det lär stanna på ungefär 45 knappar, och i nederkanten på ärmarna. Kanske tio i varje ärm, jag hade varit väl pessimistisk och trott på ett nittiotal i slutändan. Nu blir det bara 65 om jag räknat rätt. Med hjälp av ett stämjärn går det enklare än det gör när man klipper upp knapphålen för hand, och alla hål blir lika stora. Ett stämjärn, något att ha bakom (i mitt fall en klump aluminium) och en slägga made my day. Tre lager tyg är just där knapparna/knapphållen är; dubbelt grönt ylletyg med en remsa oblekt linne emellan för förstärkning.

Ett utstansat hål.

Lite kastade stygn runt, med dubbelt, entrådigt ullgarn. Ju jämnare desto bättre, gärna jämnare än på bilden... Hålet är ungefär 14mm långt så ojämnheter syns inte jätteväl i långa loppet.

Ett ganska jämt och hållbart knapphål!

24st, mitt fram!

 

Jag har kommit fram till att det inte är "tätast vinner" när det kommer till stygn som kantar knapphål. Syr man för tätt blir det för tjockt, hela knäppningen blir bullig och tämligen ojämn. Bara ett tips!

Snart hälften klart, får man väl säga!

När jag är klar med knapparna fram och i ärmarna ska jag fålla halshål, nederkant, sy fast förstärkningsremsorna i linne samt fälla sömmar. Mycket jobb kvar, men det är ändå knapparna som känns som den största utmaningen.

Full fart framåt!

Nu har jag spenderat någon timme i en bil, och för att vara lite tidseffektiv började jag sy knappar. Då underärmar och hela fronten på cotehardien ska knäppas lär det behövas bortåt åttio-nittio knappar om jag räknar på en höft. Så, lika bra att sy för brinnande livet. Nu tänker jag visa hur jag gör knappar.

Jag börjar med att klippa ut kvadratiska tygbitar av samma tyg som cotehardien ska sys av, i det här fallet kanske... 3,5x3,5cm eller något sådant. Sedan klipps hörnen bort så att det blir åttakantiga bitar.

Jag har precis fått i uppdrag att sy upp en kjortel i vackert skogsgrönt, kypertvävt ylle. Plagget ska fungera till en väpnarroll under slutet av 1300-talet, och jag har därför valt att göra en cotehardie. Det kommer alltså vara ett ganska åtsittande plagg med knäppning fram och i ärmarna, sydd av fyra paneler och med S-ärmar, och den ska räcka en ganska bra bit ner på låret (efter beställarens önskemål). Vi började med att kika i Medieval Taylor's Assistant, där det finns ett antal exempel på just cotehardier. Där finns en helknäppt cotehardie som sägs vara efter en bild i Gloucester Cathedral, visserligen 1350-ish men ändå, och det passar bra då mannen jag syr åt gärna tittar åt England i sitt reenactande.

Dessutom har jag tittat en del i Eva Anderssons avhandling ("Kläderna och människan i medeltidens Sverige och Norge") och där läst mig till att uttrycket cotehardie började användas tidigare under 1300-talet, och att namnet i princip betyder "djärv kjortel". Eva tolkar det som att det djärva till en början mest bestod utav att den var kort och inte nödvändigtvis så tight (eftersom det under första halvan av århundrandet inte nämns så mycket om knappar eller snörning). Längre fram började unga män skaffa allt snävare kjortlar med knappar, och detta är nu vad vi eftersträvar.

För att enklast möjligast göra ett mönster började vi med att göra en toilé, dvs. att man nålar in kroppen i ett annat tyg än det som det slutliga resultatet ska vara i, och beroende på hur man nålar så kommer man efteråt kunna klippa ut delarna och få ett mönster. Detta visas t.ex. här, jag brukar inte gå tillväga riktigt så som hon gör, men någorlunda. Först nålar jag, sedan tråcklar jag ihop sömmarna med en vanlig polyestertråd och därefter tar jag en fet spritpenna (bör nämnas att vi nålade i ett gammalt lakan, dvs. ingenting som ska sparas eller se purjo ut) och fyller i var alla sömmar går. Sedan släpper man bara ut sitt offer och klipper ut delarna.

Sedan blev det ett litet pusslande med delarna, de fyra delarna skulle få plats på ungefär 180x150cm tyg. Eftersom jag gjort toilén så tight jag kunde så måste jag också se till att det finns gott om sömsmån runt delarna. Jag har utvecklat en viss allergi mot tygkritor och allsköns pennor i samband med att man syr i ylle, och då jag hade en stund över bestämde jag mig för att tråckla ut mönstret på tyget (genom att sy förstygn runt mönsterdelarna), för att hela tiden från båda sidor kunna se var ursprungsmönstret är.

Här ser man de två ärmbitarna utmärkta, notera S-formen underst i bilden.

 

Klippte ut delarna och har nu hunnit börja tråckla ihop delarna. Mannen ifråga kommer hit i helgen som kommer och då tänker jag ha den såpass färdig att jag kan kolla om det verkar fungera. I dagsläget har jag sytt ihop baksömmen, axelsömmarna och ena sidsömmen. Dessutom har jag sytt ihop båda ärmarna och satt i höger ärm i resten av delarna.

Jag har adderat ungefär en cm utanför mönstertråden på varje del. Varför bilderna lägger sig på sidan vet jag inte. Baksida ärm i vart fall.

Så långt har jag kommit idag, uppdaterar allt eftersom arbetet fortlöper.