Drömmen om det medeltida livet

Nu har jag precis gjort färdigt två par nålbundna sockor, i två helt olika storlekar... Båda är bundna i mitt favoritgarn, ofärgat (men från olika sorters får) "Shepherd's own chunky" som jag av en händelse sprang på i höstas.

Det första paret påbörjades i våras, och är tänkta som en försenad födelsedagspresent till min vän Magnus. Det har varit lite meck med dessa då mannen ifråga har större fötter än jag bundit för tidigare, och det har varit lite justeringar längs med vägen. Nu verkar de dock ha en shysst passform och jag betraktar dem mer eller mindre som färdiga. De fick en dusch rödvin i Italien, men detta har avhjälpts med vitt dito. Garnet är lite grå-beige sådär.

Här syns de på mina fötter, som är ungefär tre-fyra storlekar för små. Dock skulle det säkert gå att tova in dem så att de passade mig om jag ville!

 

Nästa par är till Febe, ett beställningsjobb. Hon började själv nålbinda för inte så länge sedan, men uppskattade inte att behöva göra tån och konstaterade att det är lättare för henne att låta mig göra dem åt henne... och det stämmer ju. Dessa är gjorda i brunt garn med samma ljusbeiga som syns ovan som ränder. Dessa har tillverkats i Morimondo och det är hennes pojkvän som har bestämt hur många ränder det ska vara på dem, för att matcha hans. Fint va?

 

 

Här syns de på mig som har några storlekar för stora fötter, och de sitter som en smäck på mig. Tror att det kommer bli perfekt på Febe när hon får tovat dem litegrann, och då blir de dessutom tätare och varmare!

Det ska göras fler strumpor framöver, har åtminstone ett par beställt som väntar. Jag har beställt mer garn också!

 

Måste också visa upp bältet jag färdigställt, med hjälp av Roger (som gjort spännet), Guffe (som förklarade hur man ska fästa spännet) och min alldeles egna Pär som gjorde tyngden i mässingsplåt, och som blev JÄTTEFINT, fast han själv inte tror på det... Blev struntbra! Ett enkelt punsat mönster är det i metallen också, I like!

Lädret var från början ganska ljusbrunt, men lite olivolja gjorde att jag fick nyansen jag vill ha!

 

 

Jag ska som jag skrev i förra inlägget iväg till Ekenäs i helgen, på ett medeltidsevenemang med hantverksinriktning. För att kunna sy där bestämde jag mig förut idag för att sy ett litet nåletui som ser mer korrekt ut än min nåldyna i plast och skumgummi, och gjorde en enkel variant som är lite inspirerad av Martinas. Den är sydd i ett mörkrött ylletyg och fodrad med oblekt linnetyg, med ett enkelt broderi i silkestråd (som jag hittade bland min farmors gamla sygrejer) och kantad med en enkel väv av entrådigt grönt ullgarn. Vet egentligen inte alls beläggen bakom, men det kändes som en klart trevligare sak att dra upp när man ska sy... behöver väl inte skylta med den kanske. Det är mest av en panikgrej, men jag tycker den blev fint. Garnet i kantningarna är klart grönare i verkligheten, min blixt sabbade helhetsintrycket.

 

 

Funkar säkert! Men jag tål absolut kritik!

Nu har jag gjort färdigt knäppningen framme på cotehardien, det som saknas är lite knappar i ärmarna. Igår hade jag en stund över och fick för mig att gör någonting åt sömmen på insidan av förstärkningen på knapphålen. Såhär såg det ut när jag fällt sömmar och sytt runt knapphålen.

Var inte riktigt nöjd, så jag fixade en liten vävning på sömmen mellan yllefållen och linnefållen, och då blev det såhär;

Gillar resultatet!

 

Det som i dagsläget är kvar att göra på cotehardien (och som förhoppningsvis blir klart i helgen på Ekenäs) är att fålla hela baletten nedtill, i ärmarna samt sy i knappar i ärmarna. Vore kul om mannen som ska ha den kan börja använda den redan i helgen! Sidsömmarna måste fällas också, men det är mindre akut. Spännande!

Nu har jag påbörjat det mest tidskrävande arbetet med att sy en cotehardie; knäppningen. Den ska knäppas hela vägen fram, det lär stanna på ungefär 45 knappar, och i nederkanten på ärmarna. Kanske tio i varje ärm, jag hade varit väl pessimistisk och trott på ett nittiotal i slutändan. Nu blir det bara 65 om jag räknat rätt. Med hjälp av ett stämjärn går det enklare än det gör när man klipper upp knapphålen för hand, och alla hål blir lika stora. Ett stämjärn, något att ha bakom (i mitt fall en klump aluminium) och en slägga made my day. Tre lager tyg är just där knapparna/knapphållen är; dubbelt grönt ylletyg med en remsa oblekt linne emellan för förstärkning.

Ett utstansat hål.

Lite kastade stygn runt, med dubbelt, entrådigt ullgarn. Ju jämnare desto bättre, gärna jämnare än på bilden... Hålet är ungefär 14mm långt så ojämnheter syns inte jätteväl i långa loppet.

Ett ganska jämt och hållbart knapphål!

24st, mitt fram!

 

Jag har kommit fram till att det inte är "tätast vinner" när det kommer till stygn som kantar knapphål. Syr man för tätt blir det för tjockt, hela knäppningen blir bullig och tämligen ojämn. Bara ett tips!

Snart hälften klart, får man väl säga!

När jag är klar med knapparna fram och i ärmarna ska jag fålla halshål, nederkant, sy fast förstärkningsremsorna i linne samt fälla sömmar. Mycket jobb kvar, men det är ändå knapparna som känns som den största utmaningen.

Full fart framåt!