petrulus

Åååh, vilken morgon. Sov ordentligt i natt och det var tokigt värt. För att förklara bakgrunden till mitt plötsligt stora sömnbehov måste jag gå tillbaka några dagar i tiden, närmare bestämt till i måndags i förra veckan. Då bestämde mamma att jag skulle åka ner till henne torsdag-lördag, för att jag "behövde muntras upp" och det är ju alltid trevligt. Så, tåget skulle gå vid sextiden i torsdags och vara framme i Lessebo vid tjugo över nio på kvällen. På onsdagseftermiddagen fick jag ett samtal från Catarina på Resursen (stället som säger till om de vill att jag ska rycka in inom hemtjänsten) där hon frågade om jag hade tid att jobba några timmar (bara tre) mitt på dagen på torsdag, 11.45-14.45, och det tackade jag ju ja till. Pengar pengar.

Allting löste sig fint och jag kom med tåget som tänkt, satt med min nålbindning hela vägen hem och då gick tiden jättefort. Ett väldigt härligt tidsfördriv tycker jag, nästan så att känslan när jag skulle av tåget var att "neeej, jag vill göra klart det här varvet", haha... På vägen smsade jag också med Anni och Moppa och insåg att jag skulle få träffa båda två under det besöket nere i Småland! När jag var nere i Lund hos Anni i sällskap med Moppa var det helt underbart, det är två människor som man bara mår bra av att umgås med. Hjärnan ventileras på ett jätteskönt sätt.

Fredag morgon vaknade jag (och mamma) av ett gäng attacknysningar från min sida, underbara vårtider, och begav oss ganska tidigt iväg först till stallet och gosade med hästar och kattungar och därefter till Börjes i Tingsryd där vi shoppade loss på hästgrejor och jag köpte ett par nya badshorts till Pär som present. Turbo fick en påse hästgodis och lite nya saker så att jag kan fixa hans hovar själv nästa gång något måste göras. Spännande! Och så hittade jag två nystan rent yllegarn så att jag efter min nålbundna mössa kan börja med ett par sockor, typ de på Historiska Världars Dräktsida. Nice.

På vägen hem tog vi en sväng förbi Lessebo och träffade Felix och Blacky snabbt, och förbi Fabriksbutiken (jaaa, Febe, jag vet, det heter inte så länge) och bestämma träff på kvällen med Febe. Sedan hem, byta om, stallet och vänta på Björn, hovslagaren. Han visade mig lite vad man ska tänka på med hästfötterna och det kändes skönt att få lite stöd från honom. Han är så jäkla duktig. Träffade hans fru också och hon blev lika kär i kattungarna som jag. Man kan inte låta bli att älska små hårbollar som skuttar runt och klättrar på allt. Och säger MAAAAAU lite ynkligt. Jisses.

Efter stallet, hem, byta om, i bilen och in till stan för att träffa Anni och fika. Hade även lyckats få kontakt med Josse och fått reda på att hon precis förlorat sin fina labbe Tanja (vila i frid lilla hjärtat!), bjöd ut henne till oss på lördagen för att hon skulle hänga med ut till stallet och kolla kattungar och hästar. Tänkte att det kanske kan muntra upp lite, även om sorgen aldrig går att bota. I vilket fall, träffa Anni stan och fika och prata, UNDERBART. Fast, en fågel bajsade på mitt byxben. Ilska. Anni, tack så mycket för härliga pratstunden!

Sedan hem igen, äta grillat med familjen, göra ett test på Sandras balfrisyr och krama om henne som skulle bort hela helgen till Kalmar och köra henne till tåget. Stallet igen. Och så ett deep talk med pappa om saker som känns lite jobbiga, typ att han och mamma börjar kännas lite skruttiga och att de sitter hemma på varsitt håll och inte umgås något direkt. Sa att jag inte vill att de ska sitta och vara i varsin ände av huset. Just när jag sitter där och pratar med pappa och lipar lite dyker Febe och Christel upp, torka tårarna och umgås med dessa två härliga tjejer istället, återigen slås jag av hur underbara människor jag har i mitt liv. Somnar relativt sent och trött som fan.

Lördag morgon, upp igen och till stallet, hämtar upp Josse vid stationen i Hovmantorp och tar stallet, gosar först med kattungar och därefter tar vi en tur i häst och vagn med Musse, pigg och glad gamling! Massa prat med Josse också, är egentligen lite förvånad över hur mycket tid jag lyckades få till med var och en av mina allra bästa vänner den här helgen. Efter stallet åkte vi hem till mina föräldrar och åt lite, och när vi sitter där och pratar är det plötsligt ett faktum att mammas jobb behöver receptionisthjälp och Josefin behöver jobb och jag sammanför dem. Josse ska till mamma och dem på intervju imorgon, hoppas det går bra! Mamma var i varje fall jätteglad över att ha fått tips om någon som kan hjälpa dem i sommar, och det är ju grymt! Och som Josse säger, jobb och pengar är bra. Win!

Efter lunch packar jag och mamma ihop oss, jag kramar pappa och Rickard hejdå. Vi åker till synoptik i stan och mamma köper ett par nya solglasögon och får ett par gratis pga. en massa strul med hennes andra progressiva. Jag bokade en tid åt mig för synundersökning också, har inte gjort det på flera år och jag har en känsla av att synen har förändrats sedan -07. (Ska dessutom kvittera ut ett intyg för att kunna söka lämp och övningsköra med MC såsmåningom. Pärs hoj mår snart bra igen förresten! Den låter som ett monster, men han är glad ändå.) När vi kände oss nöjda med stan tog vi bilen upp till Lindex på Samarkand och mamma köpte en träningsbh och jag en bh och ett par matchande trosor. Rea ftw!

Mårten hörde av sig innan vi tog Lindex och jag kände lite stress för att hinna ner till stan och träffa honom, och runt halv tre var jag på stationen. Vi kramades och begav oss till Askelyckan (INNE, för att undvika fågelbajs) och satt där en bra stund och pratade om allt mellan himmel och jord, mycket lajv och grejor. Han ska nog hjälpa Rickard lite med matten också, det kan behövas. Jävla människor till att vara inkompetenta lärare på Bikupan. Blir så arg, och frustrerad när jag inte kan hjälpa honom på det här avståndet. Men får han Moppa till hjälp så ordnar det sig, det vet jag.
 
Krama Mårten hejdå, sitta och vänta på tåget. Tre timmarna hem till Götet gick fort och jag blev upphämtad vid bussen vid Eriksdal av Pär. Stallet direkt, och sedan en kortistur till en krog här i Kungälv för ett glas cola (i mitt fall) och en öl (i Pärs fall) och en massa prat. Underbart att träffa honom igen, första gången på länge jag kände mig riktigt kär igen. Lördagen var helt enkelt en underbar avslutning på en fantastisk helg, somnade sent och hela baletten. Men, tänkte jag, sovmorgon en söndag är aldrig fel!

Och sedan brakade det samman... haha

07.33 ringer min mobil söndag morgon, hemtjänsten frågar om jag kan börja jobba NU. Nununu. Jaja, upp ur sängen, skjuts av Pär ner till jobbet, så vid åtta var jag på plats, för jobb till fyra. Lyckades glömma plånboken hemma och fick störa Pär mer för att få lunch, och det mesta krånglade lite. Dödstrött Petra hela dagen. Hem efter jobb, krasha i soffan, åka till stallet, laga mat och sedan dagens kraftansträngning: Baka bullar. Så nu har jag fem påsar bullar. Tack Pär för stödet.

Men idag är det underbart igen. Skulle åkt med Pär till jobbet för att ta hem min bil som jag lämnade där i torsdags, men sötnosen åkte med en kollega idag och tar hem Jettan i eftermiddag. Så, sov till halv nio och känner mig som en hel människa igen.

Så, därför är jag idag lite lagom seg och mysig. Har dessutom spenderat nästan en timme på det här inlägget, så läs orden med vördnad, kära ni.

Och till alla er som omnämns i texten, TACK! Jag visste inte att jag behövde muntras upp, men så var det visst. Finns inga finare vänner än er.