Nostalgi

Nu när jag städar inför flytten (om någon missat det så ska jag flytta my ass från Gislaved första augusti, för att flytta till Pär i Kungälv) så hittar jag ett och annat spännande när jag rensar. När jag flyttade hit vart det lite hastigt och lustigt och jag kollade väl inte ingenom allt sådär väldigt noggrannt. Idag hittade jag något spännande: en ring. Jag fick denna ring när jag var typ.. jättejätteliten. Tror jag har den på mig på en bild som är tagen på dagis, och jag har den defintivt på mig på mitt foto från ettan. Jag älskade denna ringen. Den är svår att beskriva, lite silver med pärlemor. Jag älskade denna ringen så högt, att jag använde den dagligen, år ut och år in. Tills den gick sönder faktiskt, sprack där bak. Då hade jag den alltid på långfingret, det med ett ärr på. (mycket traumatiskt, olycka med barnvagnen när jag var väldigt liten) Nu får jag den på mitt lillfinger. Det värmde i hjärtat när jag hittade den, tänk vad som hänt. Men fortfarande samma Petra, innerst inne. En vän till mig sa nyss några kloka ord, när jag beklagade mig över att ha blivit obarnslig, följande: "Äh, man har bara lärt sig dölja sina barnsliga sidor. Och blivit större."

Så sant.



Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback