Ljudet av ett hjärta...

... behöver ljudet av ett annat hjärta...

Usch, så mycket smärta och ledsamheter kring mig. Så många som är ledsna, sårade, förvirrade och bara.. nere. Jag är i en strömvivel av krossade hjärtan, bittra tankar och orkeslöshet. Känner att jag inte är till någon som helst hjälp heller, bara nickar och håller med och försöker stötta i det tysta. Egentligen skulle jag bara vilja ta alla som är ledsna, hålla om dom och ge lite värme! Alla vet ju hur det känns att känna av ett brustet hjärta på riktigt, vidrigare känsla finns antagligen inte att få här i världen. Kan inte låta bli att fundera över tomheten och kylan i bröstet som infann sig direkt efter att det tagit slut med Joakim, så fort vi lagt på telefonen och man bara.. grät. Grät, grät och ville dö. Det fanns ju en viss lättnad, för efter det slutgiltiga beslutet har ju en massa jobbiga saker redan passerat. Men, fortfarande... en så hemsk känsla, och man känner sig ensammast och tommast i världen. Som om någon fyllt en med äckligt kall slemmig... ja, nånting, som bara känns i hela kroppen.

Nej, fy. Mina kära, älskade vänner, jag önskar somsagt att jag kunde göra mer för er. Men, jag FINNS HÄR! Kanske inte IRL för alla, men jag tänker på er och skickar så mycket omtanke och mentala kramar jag bara kan. Man kan inte göra allt, men alla kan göra något. Tror på något sätt att mitt kall i världen kanske är att finnas för andra.. men vad vet jag.

Efter regn kommer sol, glöm inte det.

The sun will come out tomorrow,
bet your bottom dollar that tomorrow, there'll be sun!

image51

Och mitt eget liv på den här fronten? Stiltje. Varken höga toppar eller djupa dalar och för stunden är det nog precis vad mitt hjärta behöver. Men drömma kommer jag alltid göra och en vacker dag kommer min prins ridande på en vit häst. Så måste det vara.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback